Prinsessa av September

Jag har kommit på mig själv med att tänka lite för mycket på dig. Hmm. Kan man längta efter någon man knappt känner? Du var bara så skön, som en frisk fläkt. Och så äkta. Framförallt äkta. Det är svårt att inte tänka på det. Och på de där mörka ögonen. Och det vackra leendet. Haha, ja.. Men det är konstigt det där, för samtidigt som jag har svårt att släppa folk nära så fäster jag mig väldigt snabbt vid människor. Och med dig hade jag ju precis bara börjat. Och jag gillade pirret. Fast jag visste ju.

Idag har jag fått sommarjobb inom hemtjänsten i Timrå förresten! Äntligen ett sommarjobb som faktiskt har med min utbildning att göra, känns riktigt bra. Det ligger även på cykelavstånd från min mammsing vilket känns fantastiskt skönt. Hurra!

Lyssnar på:
Second time around - Tiger Lou

Läser:
Mig äger ingen - Åsa Linderborg

MQ-reklamen med Joel Kinnaman måste ju vara Guds gåva till kvinnan. Jag säger bara ståtrosa. Shit, jag blir verkligen som 14 år igen varje gång jag ser någon av affischerna! Varje, varje, varje gång. Och särskilt när alla tre varianterna av reklamen är bredvid varandra. Det är ju himmelriket! Alldeles tokfnissig blir jag då och så står jag framför dem långa stunder och bara fånler. Det är på gränsen till att jag nästan flirtar med affischerna. Herreminje. Skärpning Maja. Och vid Skanstulls t-bana idag mötte Hanna och jag ingen mindre än Jonathan Johansson. Han kom gåendes och lyssnade på musik samtidigt som han sjöng lite. Vackert. Han var vacker. Då var jag också fantastiskt odiskret vill jag lova. Men sån är jag.

Jag och Joel, ehm...

Shout Out Louds var fantastiska! Som alltid. Fast nåt av det supertralliga som är i deras låtar saknades. Alla var lite omgjorda på nåt sätt, lite mörkare liksom. Men det var grymt ändå. Och så gästade Markus Krunegård och Jonathan Johansson, hihi. Och enligt Hanna så växte Adams skäggstubb under spelningens gång, vilket jag faktiskt är benägen att hålla med om. SÅ skäggig är den karln, hett! Mer än så hinner jag inte berätta nu för jag måste rusa till tåget med min tre ton tunga väska.

Hamra here I come!

Jag har alltid varit en person som gillar att planera mycket och göra listor över saker. Jag har alltid gillat att ha koll på läget och kontroll över situationer. Jag har många gånger tankar om att saker ska vara på vissa sätt och har därför haft rätt svårt att acceptera när det inte blivit så. Detta är något som jag däremot tycker att jag har blivit mycket bättre på med åren. Jag tycker att jag, i många situationer när saker inte blir som jag har tänkt mig, har mer tålamod nuförtiden. Jag har väl lärt mig just det, att det inte alltid blir som man tänkt sig. Men jag har även lärt mig att det inte alls behöver innebära något negativt.

När Mats plötsligt fick cancer och gick bort så blev det verkligen så otroligt påtagligt för mig hur skört livet är och hur viktigt det är att man tar vara på den tid man har. Att man gör det bästa av sin tid och framförallt att man gör det man själv vill och som man själv mår bra av. Jag har otroligt svårt för att leva i nuet men jag försöker bli bättre på det. Och även om det inte alltid blir som man tänkt sig så är jag övertygad om att livet bli bra ändå så länge du är lycklig. Självklart ska man tänka på och bry sig om andra men du får inte glömma bort dig själv bara för det. I slutändan måste du sätta dig själv och dina känslor först, vad blir det annars för liv?

Om ett tag ska Hanna och jag på Shout Out Louds-konsert på Kägelbanan, det blir jag lycklig av.

"Och vi såg våra val
Den kärlek som är kvar
Alla berättelser om dom
Som gav upp allt
För något som
Ändå aldrig kunde fångas.."

Igår blev vi klara med vår kvalitativa uppsats! Kändes nästan lite overkligt när vi konstaterade att vi inte hade något mer att göra. Men vi har ju faktiskt jobbat på otroligt bra denna vecka, hela dagarna har vi suttit på Studentpalatset (jag kommer att sakna dig Pedagogen!). Bra och snygg blev uppsatsen till slut iaf så det känns braaa. Vår grupp var uppenbarligen ett vinnande koncept ;) Hemtentan är jag också i stort sett klar med, den ska väl läsas igenom bara. Och restuppgiften får också räknas som klar, har inte lagt ner alltför mycket energi eller tid på den ska väl erkännas. Men en helt pluggfri vecka i Hamra väntar nu iaf, känns så grymt skönt!

För övrigt så hade jag, Hanna, Jessie och Richard "New Moon"-kväll hemma hos dem igår. Och särskilt en replik gav mig fjärilar i magen och gjorde mig alldeles fnissig (eller var det rödvinet, hm?). Det är iaf Edward som säger till Bella: "You give me everything just by breathing."  Hmm.. Den kommer inte riktigt till sin rätt såhär svart på vitt känner jag dock.. Ger inte samma effekt liksom. Asch, se filmen istället vettja! Av någon anledning hade även varenda bar mansbringa som dök upp i bild ungefär samma effekt på mig igår kväll. Det måste ha varit något i luften.. Aska kanske?!

Lisas äppelskrutt vs Majas äppelskrutt
(och då var våra äpplen lika stora från början...)

Idag har jag unnat mig en bok som inte var pocket (!). Det blev lite som en slags belöning för att jag stökat undan allt plugg innan fjällresan. Det är verkligen semester för mig nämligen, när jag har tid att läsa sånt jag faktiskt vill läsa. Och när jag kan göra det när jag vill och hur länge jag vill. Nu är det väl iofs tänkt att jag ska åka en massa skidor på längden och tvären och runtrunt. Men de andra stunderna, på kvällen och så, då kommer boken vara min bästa vän. Frågan är bara hur jag ska kunna hålla mig från att tjuvkika i den i en hel vecka, särskilt då jag längtat efter den sedan i höstas.. Hmm.. Ikväll börjar förresten en annan svensk deckare på SVT1 nämligen "Kommissarie Winter" av Åke Edwardson. De böckerna gillar jag också, fast jag är inte jätteförtjust i Magnus Krepper som ska spela huvudrollen. Fast det blir säkert bra ändå. Jag har iofs inte ens bestämt om jag ska titta än..

För övrigt så var teatern igår otrooligt bra! Bland det bästa jag sett. Och så har mitt köksbord rasat ihop idag. Bara sådär. Och så är det dags för Jonathan Johansson på Södra Teatern imorrn. Här händer det grejer minsann..


Lyssnar på:
I'll be seeing you - Billie Holiday
Dina händer är fulla av blommor - [ingenting]
Treading water - Elin Sigvardsson

Den första hemsida jag gjorde handlade om skådespelaren Elijah Wood. Det var en skoluppgift i mellanstadiet nångång och det är väl typ den enda hemsida jag någonsin gjort. Jag var såå "kär" i honom och fullkomligen älskade filmerna "Huckleberry Finn" och "North"! Jag var iofs "kär" i rätt många på den tiden.. Elijah Wood, Illya Woloshyn, Zac Hanson.. Har jag glömt nån Sussi? ;) Nuförtiden är jag inte särskilt förtjust i Elijah längre (varken kär eller "kär") men hans ögon måste nog ändå fortfarande vara bland de vackrare som finns faktiskt. Anyhow, anledningen till att jag ens tog upp det är att filmen "Deep Impact" som han är med i går på tv ikväll. Såhär såg karln ut back in the days iaf, innan han blev Frodo med hela världen;

Vilken lyxfredag! Körde dubbelpass switch och afro och sedan kom Hanna hit med sushi lagom tills jag var färdigduschad. Vin, sushi, sällskap och Solsidan - lyx indeed! Vi kollade även på Skavlan i några minuter och då fick jag plötsligt för mig att jag ville flytta till Englands landsbygd och bara vara. Det kändes helrätt, åtminstone i ett par minuter. Det skulle bli lite som Morden i Midsomer, påpekade Hanna. Jag älskar ju iofs Morden i Midsomer, men det är väl kanske tveksamt om Kommissarie Barnaby faktiskt lever och frodas i Englands skogar på riktigt..

Just nu är det helt stört fullt upp med plugg för min del. Om 1,5 vecka åker jag nämligen till Hamra med papsi och co och det är fantastiskt mycket som ska åstadkommas innan dess. Det var fem år sedan jag var i fjällen sist så jag ser otroooligt mycket fram emot resan. Problemet är bara att jag fram tills dess måste beta av ett grupparbete (en uppsats på 15-20 sidor), en hemtenta (3-5 sidor) och en restuppgift eftersom jag missar en obligatorisk lektion under fjällveckan (1 sida). Jag får ju absolut skylla mig själv eftersom det är jag själv som har valt att åka men jag kände ändå för att klaga lite.. Har suttit med gruppen 9-15:30 idag på Studentpalatset och sedan dess själv här hemma med hemtentan. Som tur är så har jag kvar samma fantastiska grupp från förra momentet som ställer upp och tokkämpar för att vår uppsats ska bli klar en vecka före utsatt inlämningsdatum så att jag ska kunna åka skidor.. Bortskämd igen? Jag vet ju att Hamra lätt kommer vara värt stressen som jag upplever nu men det är bara lite frustrerande att inte kunna göra allt annat skoj som man också vill hinna med. Anyhow, känner mig lite mindre stressad nu än tidigare faktiskt tack vare en förvånansvärt produktiv dag. Nu får det dock vara nog för jag längtar helt galet mycket efter min säng, lite te och senaste avsnittet av Private Practice. Tack för mig!

Jag går nästan aldrig ut längre. Jag har som aldrig direkt lust. Under det här vinterhalvåret har jag praktiskt taget gått i ide på helgkvällarna. I mitt nästa liv kanske jag borde bli en björn? Hm.. Igår gick jag iaf ut och det vart en himla rolig kväll! Först blev det förfest med Nina och Anna hos förstnämda, med en salig blandning av bra musik, schlager, dansband och Joel Kinnaman. Sedan mötte vi upp Karin och co på Oscar där vi dansade tills de stängde. Mindre kul vart det däremot då eftersom det nästan var Debaser Medis-klass på jack-kön (seg alltså). Trångt var det också. Så trångt att jag började filosofera om att det skulle kännas som en förlossning när jag väl fick komma ut genom den smala dörren in till garderoben. När jag sedan äntligen fick min jacka så frågade plötsligt killen bredvid mig: "Så, kändes det som en förlossning eller?", haha!

Hur som helst, en himla härlig kväll var det och det var som alltid kul att träffa en massa vänner. Konstaterade precis att det annars har blivit mer av en släkt-påsk i år. I torsdags träffade vi ju Härnösandssläkten, i fredags tillbringade vi dagen hos pappa och Leena i Sunnansjö och idag har vi varit till moster Karin och grillat korv och bara haft det lugnt och skönt i solen. Jag älskar ju släkten så jag tycker det har varit helhärligt! Att bara vara har jag också hunnit med vilket känns skönt. Några krogslagsmål blev det inte denna påsk men godis har jag ätit så mycket att jag borde vara död. Mitt blod borde ha förvandlats till socker.. Underbart skönt har det iaf varit att vara hemma, och än är det ju inte över, vi har ju faktiskt nästan hela annandagen påsk kvar innan Hanna och jag åker söderut igen. Nu är det däremot dags för CSI-maraton i det Öbergska residenset. I'm out.


Lyssnar på:
Älskad från första stund - Peter LeMarc
Dansbands-Bertil - Rolandz

Det här med önskelista till Påskharen fungerade förvånansvärt bra måste jag säga. Vi har precis letat påskägg här hemma i Forsmon (mitt var i mammas sypåse) och mitt ägg är nästintill identiskt med mitt önskepåskägg som jag la upp här på bloggen för några dagar sedan (!). Äsklingsmamma har verkligen gått all in i år. Hon berättade att hon t.o.m skrev ut bilden från min blogg och gick till både Jam Jam och Coop Timrå och fick hjälp av personalen där att plocka ihop rätt godis, haha! Gissa om jag kände mig bortskämd när hon berättade det.. Men sjukt bra blev det ju också, lätt bästa påskägget ever! När mamma sedan hittade sitt påskägg och öppnade det så började hon skratta så hon grät och gick iväg in till alkoven utan någon förklaring. Hon kom sedan tillbaka med varsin sak till mig och Hanna som inte hade fått plats i våra ägg, nämligen jordgubbsskrubb i miniförpackning från Body Shop, som hon tänkte att vi skulle kunna ha med oss på träningen. Det sjuka var bara att exakt samma jordgubbsskrubb hade vi lagt i hennes påskägg för att hon skulle kunna ha med sig på träningen, haha! Det var lite läskigt faktiskt.. Vi är rätt synkade i vår familj. Uppenbarligen. Glad Påsk!

Är det inte likt så säg!

När Hanna och jag bilade runt på Nya Zeeland tog vi en dag valet att inte tanka bilen när vi lämnade Taupo och styrde vår kosa mot Napier med tanken att en bensinmack måste ju finnas på vägen dit. Det fanns ingen bensinmack på hela sträckan. Och vår bensintank började ungefär halvvägs blinka och pipa och paniken var ett faktum ganska snabbt. Vi stannade vid en gård och frågade efter bensin men det enda vi fick var tipset om att rulla ner i varje backe för att spara det bränsle vi hade kvar. Det blev en riktigt svettig tur och pipandet hjälpte verkligen inte. Hanna och jag lovade då varandra dyrt och heligt att vi aldrig skulle skjuta upp saker mer om vi bara klarade oss genom det här. Det gjorde vi, vilket var fantastiskt skönt. Problemet är bara att vi inte verkar ha lärt oss vår läxa.. I början av året såg vi att Shout Out Louds skulle spela på Kägelbanan i mitten av april och vi bestämde oss genast för att gå. Men det blev otroligt mycket prat och lite verkstad och av någon anledning kom vi oss inte för att boka biljetter förrän en vacker dag då det plötsligt var slutsålt. Då hade vi skjutit på det i kanske två månader och vi hade ingen annan att skylla än oss själva. Som tur var denna gång så satte de in en extraspelning dagen därpå vilken vi köpte biljetter till direkt. I samma veva som vi såg att den spelningen skulle vara såg vi även att Jonathan Johansson skulle spela på Södra Teatern nu den 13e april. Lika sugna var vi på det men gissa vad vi gjorde? Vi sköt upp det! Så när vi i måndags skulle boka biljetter så var det slutsålt. What a shocker. Vi chansade dock och mailade till Södra teatern och igår fick Hanna svar att de hade fått återbud på två biljetter som de nu hade bokat i hennes namn! Så bara vi hämtar ut biljetterna innan den 8/4 (vilket vi borde klara av) så får vi äntligen se Jonathan om 1,5 vecka - helt underbart! Men nu borde vi väl ändå ha lärt oss, tycker ni inte?

Jonathan Johansson