Prinsessa av September

När Hanna och jag bilade runt på Nya Zeeland tog vi en dag valet att inte tanka bilen när vi lämnade Taupo och styrde vår kosa mot Napier med tanken att en bensinmack måste ju finnas på vägen dit. Det fanns ingen bensinmack på hela sträckan. Och vår bensintank började ungefär halvvägs blinka och pipa och paniken var ett faktum ganska snabbt. Vi stannade vid en gård och frågade efter bensin men det enda vi fick var tipset om att rulla ner i varje backe för att spara det bränsle vi hade kvar. Det blev en riktigt svettig tur och pipandet hjälpte verkligen inte. Hanna och jag lovade då varandra dyrt och heligt att vi aldrig skulle skjuta upp saker mer om vi bara klarade oss genom det här. Det gjorde vi, vilket var fantastiskt skönt. Problemet är bara att vi inte verkar ha lärt oss vår läxa.. I början av året såg vi att Shout Out Louds skulle spela på Kägelbanan i mitten av april och vi bestämde oss genast för att gå. Men det blev otroligt mycket prat och lite verkstad och av någon anledning kom vi oss inte för att boka biljetter förrän en vacker dag då det plötsligt var slutsålt. Då hade vi skjutit på det i kanske två månader och vi hade ingen annan att skylla än oss själva. Som tur var denna gång så satte de in en extraspelning dagen därpå vilken vi köpte biljetter till direkt. I samma veva som vi såg att den spelningen skulle vara såg vi även att Jonathan Johansson skulle spela på Södra Teatern nu den 13e april. Lika sugna var vi på det men gissa vad vi gjorde? Vi sköt upp det! Så när vi i måndags skulle boka biljetter så var det slutsålt. What a shocker. Vi chansade dock och mailade till Södra teatern och igår fick Hanna svar att de hade fått återbud på två biljetter som de nu hade bokat i hennes namn! Så bara vi hämtar ut biljetterna innan den 8/4 (vilket vi borde klara av) så får vi äntligen se Jonathan om 1,5 vecka - helt underbart! Men nu borde vi väl ändå ha lärt oss, tycker ni inte?

Jonathan Johansson