Vemod och klumpar.
När jag var liten så brukade jag ofta få en stor klump i halsen varje gång jag var ledsen och försökte hålla mig från att gråta. Imorse slog det mig att det var längesen jag hade en sån klump i halsen. Kanske är det sällan jag försöker hålla tillbaka gråten nuförtiden? Jag kanske bara gråter rätt ut när det väl händer. Jag vet inte. Jag har inte funderat alltför mycket på det förrän imorse. Då vaknade jag nämligen med en slags klump, eller ett obehag snarare, fast i magen. Ett vemod som inte ville försvinna. Jag vet inte riktigt var det kom ifrån men det var väldigt jobbigt. Jag avskyr att ha den känslan redan när man vaknar för då är den så svår att bli av med. Jag saknade iofs mamma och Hanna hade redan åkt till jobbet så jag var ensam i hennes lägenhet. Fast iofs tror jag nog att vemodet mest bottnade i en dröm som jag hade under natten. Nu minns jag inget av den förutom en person som var med i den. Men det räckte nog för att framkalla vemodet iofs. På vägen till träningen sedan lyssnade jag på en massa musik som bl.a fick mig att tänka på Hannas och min jorden runt-resa också. Då längtade jag tillbaka till den tiden. Och bara bort överhuvudtaget. Det har börjat krypa väldigt i mig på sistone, jag tror att jag vill till nån annanstans? Fast jag vet inte. Lite av vemodskänslan försvann iaf efter ett pass Switch 45+ i förmiddags men ikväll blir det lugn och ro här hemma i Värstan. Det känns som om det behövs.
Lyssnar på:
Bleeding Love - Leona Lewis
Time to Pretend - MGMT
With Every Heartbeat - Kleerup feat. Robyn
Vad bra du är på att beskriva en känsla Maja! Jag tror faktiskt jag förstår vad du menar, upplever något liknande ibland. Skönt att vemodskänslan minskade efter ett tag. Träning är alltid bra när man behöver tänka på annat. Kram till dig!
Idag fick jag en liten geografilektion. Bara tre elever hade dykt upp till rättskunskapen och medan vi inväntade resten så småpratade eleverna lite. En tjej pekade ut genom fönstret och sa till en annan "åååh, där booor jaaaag!". Och det visade sig att "De stora vita husen, de snyggaste!" eller hur hon nu formulerade sig, var Västra skogen! :P Jag hade undrat vad det var jag såg därifrån faktiskt.
Det var jag som skrev ovan alltså. Blogg.se uppdaterade lite och då for namnet bort.
Det är inte så exotiskt men om du vill någon annanstans är du alltid välkommen till Grönborgsgatan 10 B i Sundsvall!