Broken beyond repair.
När jag pratade med Lisa i telefonen tidigare idag så lät jag precis som Sanna Bråding. And that's not a good thing I'll tell ya... Jag låter förresten så (dvs som en man) fortfarande, jobbigt nog. Och mina försök att sjunga och tralla lite ska vi inte ens prata om! God damnit.
Annars har jag läst bok, druckit äppeljuice och sovit idag. Fast jag tycker inte riktigt om att sova sådär mitt på dagen när man är sjuk, för när man vaknar är man alldeles varm och mår illa. Det är jobbigt. Trots det blir jag hemma imorgon med, för jag är inte frisk än. Och det är väl lika bra att stanna hemma tills man är ordentligt frisk antar jag, trots att det tar emot. Jag längtar ju efter barnen. Det är en ganska soft känsla ändå, för jag skulle aldrig någonsin ha längtat efter posten om jag varit sjuk nåt när jag jobbade där.
Nu ska jag dricka lite mer äppeljuice och längta efter Gilmore Girls.
Lyssnar på:
You Can't Help Me Now - Marit Bergman