Femtioelfte Hanson-barnet...
BIRTH ANNOUNCEMENT:
Taylor Hanson and wife Natalie announce birth of son, River Samuel Hanson. Sept 15, 2006 Tulsa, OK - Taylor and Natalie Hanson are proud to welcome their 3rd child, son River Samuel Hanson, born September 4th in Tulsa OK.
Nu får de ju ge sig! Han är tre år äldre än mig och gift med tre barn. Hur gick det här till egentligen? Jag visste ju inte ens att hon var gravid igen! Näe, usch säger jag bara. Faktiskt. Nu får det vara nog! No more babymaking!!
(fast det var ju ett gulligt namn han fick förstås...)
En ovanlig onsdag.
Ännu en dag har tillbringats i bäddsoffan. Idag har jag roat mig med att se klart säsong 1 av Prison Break, vilket såklart var alldeles för spännande så alltför mkt vila vet jag inte om jag fått.. Jag har även badat, vilket var betydligt mer avslappnande. Och nu tänkte jag försöka att bara vila lite. Det är föräldramöte på jobbet ikväll så Hanna kommer inte hem på ett par timmar, lite trist. Imorgon hoppas, hoppas, hoppas jag blir sista dagen hemma från jobbet.
Broken beyond repair.
När jag pratade med Lisa i telefonen tidigare idag så lät jag precis som Sanna Bråding. And that's not a good thing I'll tell ya... Jag låter förresten så (dvs som en man) fortfarande, jobbigt nog. Och mina försök att sjunga och tralla lite ska vi inte ens prata om! God damnit.
Annars har jag läst bok, druckit äppeljuice och sovit idag. Fast jag tycker inte riktigt om att sova sådär mitt på dagen när man är sjuk, för när man vaknar är man alldeles varm och mår illa. Det är jobbigt. Trots det blir jag hemma imorgon med, för jag är inte frisk än. Och det är väl lika bra att stanna hemma tills man är ordentligt frisk antar jag, trots att det tar emot. Jag längtar ju efter barnen. Det är en ganska soft känsla ändå, för jag skulle aldrig någonsin ha längtat efter posten om jag varit sjuk nåt när jag jobbade där.
Nu ska jag dricka lite mer äppeljuice och längta efter Gilmore Girls.
Lyssnar på:
You Can't Help Me Now - Marit Bergman
Sjuk mes.
Dessutom känner jag mig så jävla klen när jag är hemma från jobbet. Mes-Maja.
I shot my heart.
Ane Brun var väldans bra igår, fast tiden gick fort. Kanske just för att hon var så bra. Hanna och jag fick sitta ihop ändå och det var skönt att bara sitta där i mörkret och lyssna och njuta. Fast det är klart att minnena stundtals hann ikapp mig.
Jag tror förresten att jag måste köpa den där tv'n jag önskade mig i födelsedagspresent. Det har börjat bli en tvångstanke.. + att jag ju faktiskt kommer att behöva en tv när jag flyttar. Men vi får väl se.
I shot my heart to let you go
I shot it down for you but you don't know
I let my soul grow cold
And it's all, it's all I could..
Förkyld söndagsmorgon
Annars är det som det är.
Tonight I give up at last
När jag vaknade imorse, efter en ganska orolig natts sömn, var mitt vänstra öga svullet och geggigt. Mysigt va? Jag som älskar det här med ögon. Ont i halsen hade jag också. Fast jag börjar bli van vid att vara förkyld, har ju trots allt varit det i kanske 4 veckor nu. Det är sånt man får ta när man jobbar med barn antar jag, men det är det värt. Mina barn är de bästa.
Snart ska Hanna och jag in på stan och träffa släkt för lunch. Det ska bli mkt trevligt! Förhoppningsvis blir det utgång ikväll också, förutsatt att mitt öga inte slutar fungera helt.
Lyssnar på:
Days Will Pass - Tiger Lou
Cannonball - Damien Rice
Still a little bit of you laced with my doubt
Still a little hard to say what's going on