Prinsessa av September

Det blir inte mycket bloggat nuförtiden inte, men jag ser i statistiken att det iaf finns några få tappra besökare kvar varje dag. Jag vet inte riktigt varför det inte blir något skrivet här men jag skulle gissa att det är beror på en härlig blandning av ointresse och tidsbrist samt att bloggandet tappade lite av sin charm när bloggen fick slåss för sin överlevnad. För nog händer det saker i livet som skulle kunna vara värt att blogga om, om man kan säga så. T.ex. så delade Hanna och jag en riktig nostalgiupplevelse förra helgen genom konsert med Shout Out Louds på Berns. Det kändes nästan lite overkligt att vi var där tillsammans, hoppande, skrikandes och svettandes - det var så jäkla härligt! Det finns nog ingen låt som kan framkalla så mycket lycka som "Tonight I have to leave it". Och jag kan utan tvekan, för min egen del alltså, säga att den aldrig någonsin kommer bli gammal eller passé för den har varit lika sjukt bra i 7 år nu..!

 

Och för att följa upp några gamla blogginlägg så kan jag rapportera att ringarna har kommit (bilder kommer så småningom) och att semestern är spikad. Det känns riktigt skönt att semesterveckorna är ordnade, att jag fick de jag ville ha samt att våra semesterplaner blev så bra till slut. Trots ovilja från omgivningen så har vi lyckats ordna det tokbra, som vi alltid gör trots motgångarna som bjuds. Vad det blir vill jag inte helt och hållet avslöja men en av sommarens två höjdpunker är iaf Turkiet vilket känns sjukt bra!