Prinsessa av September

Frasse får mina tänder att gnissla, käkar att värka, och får mig att kalla honom "lilla grisen" samtidigt. Ni som känner mig riktigt väl/sett mig med Cilla vet är detta innebär högsta betyget i gosighet som någon kan få! Han är bara så galet gosig. Social blir han också bara mer och mer, vill hela tiden vara med där det händer. Vare sig det vankas hemmagjort Fia med knuff vid köksbordet eller någon ska bada. Två gånger har han dock hoppat ner i ett fyllt badkar, som tur var hade ingen annan hunnit hoppa i innan han tog språnget... Han har även börjat socialisera med andra av sin sort och har både träffat Ciccis två katter samt Cilla uppe i S-vall i helgen. Där passade han även på att charma hela familjen samt inta soffläge. 

 

 

 

Idag har det varit riktigt jäkla skitväder ute men jag har inte brytt mig nämnvärt då jag har suttit inne på ett kontor. Det har känts rätt mysigt faktiskt plus att jag har haft en del att göra så jag har fått känna mig lite viktig. Det har annars varit en rätt lagom mjuk start men nu börjar jag få mer att göra vilket såklart är roligt. Nu har det ju gått 1,5 vecka på nya jobbet och jag måste säga att jag trivs som fisken i vattnet! Sjukt mycket att ta in och lära sig såklart men så är det ju alltid på nytt jobb. Dessutom vill jag lära och tycker det är intressant och kul vilket ju såklart underlättar det hela. Plus att jag försöker ha vettiga, realistiska krav och förväntningar på mig själv vilket jag känner är otroligt viktigt om det här ska funka. Så mycket bra känns det och det är otroligt skönt att ha en sysselsättning om dagarna!

Vill rapportera att vår lilla Frasse lever och frodas! Det är så härligt hur han verkligen har blivit en i familjen och hur han formas av den miljö vi lever i här. När vi pratade om att skaffa katt så övervägde vi även alternativet att skaffa en liten äldre katt, mest för att slippa livligheterna som kommer med en kattunge. Men nu känns det så himla bra att vi valde Frasse och får lära känna honom från början. Med livligheter också :) Han är så otroligt tillgiven, social, lekfull, kurrig och gosig! Nu lyssnar han verkligen till sitt namn också och han har även fastnat för lite apport-fasoner och kommer med leksaker i munnen som han vill att vi ska kasta iväg. I förra veckan så såg vi honom fräsa in i badrummet med nåt lite större i munnen. När vi sedan följde efter och kollade så låg han och tookbrottades med familjens femte medlem, gosedjursillern Sune. Frasse gick verkligen in för det men eftersom vi såklart inte kan offra Sune så räddade vi honom illa kvickt och köpte i helgen en Substitut-Sune som verkar göra succé! Frasse snavar omkring med den i munnen här hemma och brottas för fullt och nacksvingar honom hit och dit. Mycket underhållande!

 

 

 

 

Jag har blivit med jobb! Så det gick ändå ganska fort och smärtfritt hela den här jobbsökargrejen. Särskilt från att jag började gå på intervjuer. Som nämnt tidigare så var jag på mina två första anställningsintervjuer förra veckan och redan i fredags ringde de från det ena stället och erbjöd mig en tjänst. Jag fick helgen på mig att fundera och så igår när de ringde så tackade jag ja. Så från och med imorgon så kan jag titulera mig socialsekreterare på barnenheten i Huddinge. Jag kommer alltså att jobba med utredning av barn som far illa vilket var det som var min tanke när jag sökte till socionomutbildningen, så det känns riktigt bra! Väldigt pirrigt och sådär givetvis men jag är också riktigt taggad och pepp på att börja. Och inte nog med det, jag får också åtminstone en fantastisk kollega nämligen fröken Cecilia! Vi släppte ju inte varandra för en sekund under våra 3,5 år på Sopis så varför börja nu?

 

Jag använder väldigt ofta ordet "he". Att jag "her" saker, typ som ett samlingsord för stoppar, ställer, lägger, häller osv. De olika formerna av ordet blir alltså he, hedde, hett. Andra som också kommer från de nordligare delarna av Sverige brukar inte tycka att det är nå konstigt men här i Sthlmstrakten verkar det vara ett mycket sällsynt ord. En klassiker från skoltiden var när jag en gång sa att jag hade hett kallt vatten i mitt te. Jag hade alltså hällt kallvatten i mitt te (för att kunna dricka det). Anyhow, så brukar det även skojas lite kring det här hemma eftersom jag använder det väldigt flitigt och i alla möjliga sammanhang. Så till poängen. Vid middagen igår så berättade K lite om en ram som hon gjort på skolan och använde då det magiska ordet "hedde" för att beskriva hur hon dekorerade den med glitter - helt fantastiskt tyckte vi!

Förra veckan beställde vi namnlappar för att märka K's saker/kläder/skor nu inför skolan. Lite mer hightech än märkpenna men det är bara för att den inte funkar på allt. Jag har varit jättenyfiken på dem och längtat tills de skulle komma och idag damp de äntligen ner i brevinkastet. Tänkte lägga upp en bild för att visa hur de såg ut men eftersom de innehåller namn så innebär det antagligen en stämning så det är väl säkrast att låta bli. Toookfina blev de iaf och sitter som en smäck så vi är mkt nöjda. De är väldans finurliga också eftersom de fäster på alla underlag. Annars brukar det väl behövas olika lappar beroende på om det är t.ex. kläder eller saker som jag har förstått det. Risken att jag kommer missbruka dem med följden att allt blir märkt är dock överhängande...