Nu börjar livet!
Livet har då aldrig hunnit förändras så mycket mellan två blogginlägg som nu. Det är dessa förändringar som gjort att det inte funnits tid att skriva något här. Men nu börjar tiden av förändring lägga sig lite åtminstone och de vanliga rutinerna börjar infinna sig något sånär. D och jag har nämligen flyttat. Efter en otroligt känslosam tid av fruktansvärd ovisshet och tyst panik där vi inte visste varken ut eller in så dök det plötsligt upp en lägenhet till oss. Vi hade hört talas om den här turen som ofta krävs för att komma in på bostadsmarknaden men efter så många nedslag och besvikelser som vi upplevt under denna vår så var det ingenting vi trodde på. Men nu sitter vi här, i en trea i Västerhaninge. En lägenhet som är bättre än vi någonsin vågat hoppas på. Allt vi önskade oss finns här; badkar, balkong, säkerhetsdörr, närhet till pendeltåg, affärer och natur. Och dessutom har D och jag nu ett alldeles eget sovrum, högst efterlängtat. En av de allra bästa sakerna med lägenheten är dessutom att det finns en innergård och massor med barn som K har lekt hur mycket som helst med de här två veckorna. Så otroligt härligt att se, det värmer verkligen i hjärtat. Att bo på ett ställe där vi får bo tills vi själva väljer att vi inte vill bo längre är en helt ny upplevelse och fortfarande en väldigt ovan känsla men en så fruktansvärt skön känsla! Det går inte att beskriva den lättnad och trygghet som infann sig när kontraktet var påskrivet, vi hade nycklarna i handen och framförallt; när flytten var över och vårt liv äntligen kunde börja. Det var verkligen så det kändes för det var så svårt att planera någon som helst framtid, praktiskt taget allt hänger ju på att man har någonstans att bo. Så det är mycket som har fått skjutas på i väntan på att veta var vi skulle bo. Men nu har vi det här, tillsammans, livet ligger för våra fötter och det kommer bli så jäkla bra!
