Prinsessa av September

Nästan fem månader hann jag jobba innan det blev dags för sjukanmälan. Känns lite kasst men vad gör man. Jag har dels väldigt svårt för att medge när jag nog borde stanna hemma men sen tycker jag också att det är riktig tråkigt att ligga hemma och dröna. Vissa tillfällen kan jag erkänna att jag definitivt tyckt det har varit skönt men idag är inte ett sånt tillfälle. Jag vill vara frisk och jobba! Jag trodde iofs att jag skulle bli sjukt stressad den dagen jag väl skulle vara hemma från jobbet, över att hamna efter med möten och skrivande etc. Men ur det perspektivet är det en okej dag att vara sjuk för det uppstår ingen kris eller panikstressituation till följd av det (vilket jag annars har förstått är rätt vanligt med mitt jobb...).

 

När jag inte är så sjuk att det uppstår feberyra och liknande så är jag en sån som inte kan låta bli att tänka "jag borde kanske passa på att göra det här och det här..." (småsaker anpassade till orken givetvis) fast det enda jag egentligen borde göra är sova och vila. Särskilt om jag ska bli frisk nog att åka till S-vall imorgon... Tur att D är hemma och pluggar så han kan säga åt mig på skarpen när jag får för mig saker. Och umgås lite med mig emellanåt ♥