Prinsessa av September

I torsdags var det någon slags prisutdelningstjofräs på Södra Teatern som tidningen City ordnade. Efteråt var det öppet för allmänheten och Rasmus Kellerman (aka Tiger Lou) spelade några nya låtar solo. Det var magiskt. Fantastiskt. Underbart. Jag stog 1,5 m ifrån honom och scenen var bara nån decimeter hög. Nästan lika nära som spelningen på Pustervik i november 2005. Som tur var blundade han mestadels medan han sjöng vilket nog var tur för annars hade jag blivit en liten pöl på golvet.. Jag älskar Tiger Lou men det som var extra bra med det här var att Rasmus underbara röst blev mycket mer framträdande. Den drunknade inte i musiken (även om musiken också alltid är bra). Lovely. Det kändes som lite i stil med de gamla Tiger Lou-grejerna, typ "Second Time Around", "You Can't Say No To Me" m.fl. Jag älskade det, visserligen kommer jag aldrig tycka att något Rasmus gör är dåligt, men det här gav mig verkligen rysningar. Särskilt den sista låten, "The 24th". Nu räknar jag ner tills slutet av april för då kommer äntligen skivan!